Jag måste nog ärligt säga att jag inte sett någon utveckling alls hos dig den senaste månaden. Inte utseendemässigt i alla fall. Förutom att du gått från nätt trind till nätt stinn då, växt några centimeter och gått upp något kilo. Visst har du börjat äta lite riktig mat, fått någon tand, har lite mer kontroll på tassarna, och sitter utan stöd ibland, men i övrigt ingenting. Vissa tycker sig se makalösa framsteg. Men ärligt, hur svårt är det? Jag har kunnat sitta i över förtio år. Eller i trettio i alla fall, stadigt. Så, nej tyvärr älskling, oddspengarna jag satsade på att du ska bli hjärnkirurg eller ninja är nog för evigt förlorade. Ja, jag besviken på dig. Är ett ynka litet ”pa-pa” för mycket begärt? Du är ju ändå hela fyra och en halv månad gammal.

Puss/
…

(Mm, precis, vem är jag?)