Chaplin menar jag.. Vi saknar honom. Tila allra mest, tror jag.
Mammas kompis Katrin, som äger Chaplin, kom och hämtade hem honom igår. Med sig hade hon lilla Axel, bara en vecka yngre än dig. Ni var så söta ihop. Låg och höll varandra i handen. Young love!
Puss
Pappa
Idag är det lucia. Din allra första. Vi tände en brasa i vår nya kamin och tittade på julkalendern i morse, drack varm choklad och åt nybakade lussekatter, innan jag skjutsade Oliver till pendeln, och Milla till skolan, och just nu sitter du och jag och tittar på luciatåget på tv. Livet kunde vara sämre.
Du sa ditt första ord nyss. ”Puyol”, FC Barcelonas högerback med den roliga frisyren. Det var lite otippat. Jag kan ha hört fel i och för sig, eftersom nya tänder poppar fram som popcorn i munnen på dig. Så många nu att jag tappat räkningen, men det är minst sex stycken. Tre där nere och tre där uppe.
Vintern var här och vände. Milla var i extas. Hon var ute oavbrutet, kullen, pulkabacken, snöänglar och snögubbar. Men vi fick bara några dagar med riktigt vinterväder, ca 6 minusgrader och ett par decimeter snö. Sen blev det 8 plusgrader igen och snön försvann. Ganska lagom, om du frågar mig.
Puss/
Pappa
Igår fick du din fjärde tand
–
Inatt dog Nelson Mandela
–
Idag installerades vår kamin som vi fått av Göran julklapp
–
Idag kom första snön
Dagen ligger utrullad framför oss. Slätt och prydligt. Ett vitt A4, redo att fyllas. Endast fantasin sätter gränser. I kväll får vi svaret. Blir det ännu en ihopknycklad kladd i den överfulla papperskorgen, eller ett av de få inramade mästerverken på väggen i vår livskorridor. Den blir vad vi gör den till. Greppa dina kritor, Juni
Hinner inte med att dokumentera allt i realtid, men I förrgår var du på BVC igen. Vi kom en halvtimma tidigt så du fick träffa lite andra barn på öppna förskolan. Några var i din storlek, flera snäppet mindre, men de kröp, klättrade och ställde sig upp och plockade fram leksaker ur lådor, spelade schack, diskuterade aktieportföljer. Du låg som en padda. Men det visade sig att deras litenhet till trots så var de runt åtta, nio, månader gamla. Inne hos läkaren var allt bra. Du vägde ca 9,5 kilo och var 64 lång. Den här gången låg du inte, utan satt du som en liten Buddha i vågskålen.
Annars är dina favoritsysselsättningar att bada, gunga, eller springa runt i gåstolen. Du tar dig vart du vill nu, med total kontroll. Välter saker eller jagar katten och hundarna. Ja, vi är hundvakt den här veckan, så förutom Tila så har vi lilla chihuahuan Chaplin, 12 veckor gammal. Ni har blivit bra kompisar, han gillar och gillas av alla arter i huset, och efter bara några timmar kändes han som en i familjen. Det är en söt, busig, orädd liten krake. Dock något konfys eftersom jag omedvetet kallat honom Sebastian hela veckan.
Puss
Pappa
Mitt liv har inte alltid varit så här harmoniskt, Juni. Det började bra, men fick en rejäl svacka någonstans på mitten. Jag vet inte hur mycket en pappa bör berätta för sin dotter om eventuella mörka perioder, men för att göra en lång historia kort så kravlade jag upp igen, och även om jag för evigt kommer stinka av svavel och skam så mår jag bättre nu än på väldigt länge. Mycket tack vare lilla dig såklart, men även åren innan du kom har varit riktigt bra, med undantag av ett par mindre potthål. Jag är otroligt tacksam att jag mot alla odds befinner mig här just nu, med min fru och mina älskade barn. Jag har skrivit ned många tankar förr och kommer dela med mig av några av dem, som jag känner skulle kunna ge dig något. En sorts lightversion av hjälp till självhjälp. Mycket klyschor, men ändå..
(Saxat från F.J -[före Juni])
Jag har gjort en liten upptäckt som trots sin litenhet revolutionerat hela min värld. Den kom till mig en helt vanlig eftermiddag för cirka ett år sedan, när jag låg och inte gjorde någonting. Inget av vikt. Jag låg på min säng med händerna knutna bakom huvudet och tittade slött ut genom fönstret. Utan att vara medveten om det så hade min blick fastnat på en istapp som förtvinade framför mina ögon i den sköna vintersolen. Kanske var det monotona droppandet som hypnotiserade mig, kanske var det bara tomhet.. Men då kom insikten:
Ibland känns livet tungt, så är det för alla. Problemen hopar sig, som om man ständigt vore motarbetad, förföljd av otur. Men se det så här: Runt varje människa finns en glob av glas. Skakas vår värld så virvlar tankar upp och skapar ett sammelsurium av problem som försvårar vår möjlighet att se. Att andas. Vi försöker greppa flagorna men de slinker halt ur våra grepp. Så i takt med den växande desperationen vispar vi runt allt snabbare och skapar ett kaotiskt virrvarr som förblindar och kväver oss totalt. Ett syrelöst mörker.
Men om vi istället stannar till, bara för en enda sekund, så singlar tankarna ner och lägger sig prydligt tillrätta vid våra fötter och vi kan se glasklart igen. Och när vi sedan känner oss redo, fyllt lungorna med nytt syre, så kan vi med lätthet börja plocka upp och beta av ett litet problem i taget.
Ge det en chans, Juni. Om det känns tungt, luta dig tillbaka, ta ett djupt andetag och låt hela kroppen vila. Bara ett par sekunder. Slappna av. Släpp kontrollen över ditt kött. Fäst blicken på någonting, kanske som jag, utanför fönstret. Håll inte emot. Låt insikten komma. Insikten att exakt i denna mikroskopiska stund finns inga problem. Kanske förut, kanske sen, men inte nu. Släpp alla tankar utom en. Att just precis i denna stund, exakt just nu, så mår du fantastiskt bra.
God natt, älskar dig/
Pappa
Hej Juni. Jag får ju inte glömma att visa alla de andra människorna runt omkring dig detta år. Det blir lätt bara bilder av dig annars. Här är några, din storebror, storasyster, och mamma. Tre av mina kärlekar. Så här ser de ut, eller såg de ut, beroende på om man ser det ur mitt eller ditt perspektiv. Vackra både inuti och utanpå. Jag älskar dem så mycket. Tillsammans med dig gör de livet värt att leva!
Puss
Pappa
Grattis på halvårsdagen, älskling. Det har varit en skön dag, du sov bra och vaknade glad och busig. Du har skrattat massor. Gullunge.
Din mamma har inte så många hobbys(..ar?), förutom sitt jobb då. Det är lite synd. Men och andra sidan så är det tur med, för när hon väl skaffar en så går hon all in. Börjar på hundra och ökar. Minns när hon hittade en 10 liters hink med vit färg i källaren. Hon målade, och målade, och målade. Allt! Från tavelramar till möbler. Hon slutade inte förrän jag grät. Ja, nu har hon iallafall börjat sy..
Det är den första december, 2013, första advent. 8 grader varmt ute och solen skiner. Det är även din älskade mammas födelsedag idag. 36 iskalla pistoler. Hennes ungdomliga skönhet, sammetslena röst och fläckvis väldigt fasta lekamen till trots, så avslöjas hennes autentiska ålder genom en drös övermogna tantönskningar: En symaskin och presentkort på tyger. Bara bridgeblandningen och gungstolen som saknas. Själv önskade jag mig nunchackus förra året, fick strumpor. Det suger att vara vuxen.
Men nog om oss gamla gnetar nu. Du har fått din tredje tand helt plötsligt. Jag upptäckte den av en slump, precis nyss, i överkäken på höger sida. Du bits mycket, igår låg du länge och gnagde på din skrattande mammas ansikte. Osäkert varför hon skrattade dock, men en bra gissning är väl för att hon slipper amma dig.
Puss/
Pappa
Mitt Junibarn 