Hej min älskling. Det är måndag och jag har lämnat dig igen. Fortfarande Barsebäck. Sjunde veckan i sträck nu. Helgerna bara swischar till och försvinner. Känns som att jag knappt hinner träffa dig. Träffa er. Min älskade familj. Men vi sov ihop två nätter, och hann att leka, bara du och jag, både lördag- och söndag morgon, innan de andra vaknade. Du är härlig nu. Det har hänt massor med ditt språk på bara en vecka, du babblar oavbrutet. Ropar och härmar. Och du förstår nästan allt. Du är en glad prick, skrattar mycket, men du kan även bli riktigt arg om du inte får som du vill. Du är livlig, klättrar och springer, öppnar dörrar, och utforskar. Millas rum är nog favoriten, till hennes förtret. Du älskar att bada, även i badkaret, och har inga problem med skölja ur schampot, eller att få vatten över huvud och ansikte. Snarare tvärt om, du gillar det och leker själv med duschslangen.

Det har varit en skön helg, även om den gick för fort. I lördags var det fantastiskt sensommarväder, med 17 plusgrader och sol, fast vi är i mitten på Oktober. Härligt. Vi har varit ute på baksidan och i uterummet och lekt i bara t-shirt. Jag passade på att klippa häcken. Milla hade Elicia på övernattning i fredags, och i lördags sov Tussi över hos Oliver.
I söndags kom regnet. Din moster Sara fyllde år. Och du fick en blå rutschkana av Kotte.

Puss/
Pappa