Den tog oss, älskling. Vintern. I går natt tog den dig och mig. I natt tog den din mamma och din syster.

Du kräktes ner hela sängen och halva mig. Igen, vill jag tillägga, även om det var något år sedan sist, och lite matigare nu. Jag var själv så sjuk och trött att jag inte orkade bädda om mitt natten, jag vek bara täcket dubbelt och skrapade ner de värsta klumparna på golvet så att vi kunde fortsatta att sova. Det är inte bara dåligt att ha förlorat luktsinnet. Det blev en tuff förmiddag med tvagning och tvätt-tjänst.

Den enda som fortfarande håller fortet är Oliver. Igår var han på körskolan för första gången. Introduktionskurs. Meningen var att även jag skulle gått den för att han skulle kunna övningsköra med mig, men vintern hade ju tagit mig så jag får gå den senare. Ingen brådska. Han har inte hunnit få sitt lämp ännu. Eller sina glasögon. Det upptäcktes vid det obligatoriska syntestet på bilskolan att han såg illa på långt håll, så vi fick det bekräftat hos en optiker och beställde ett par klatschiga glajor. Kommer om någon vecka.

Annars är det bra. Hur är det med dig?

Puss
Pappa.