Du ritade en ledsen Juni, för att inte Alwin var på dagis idag. 

Samtal i bilen:

”Pappa..”

”Ja?”

”Pappa..”

”Ja??”

”Det är roligt när jag säger pappa utan att jag vill något.”



Du har hunnit fylla fyra, Milla ska snart fylla tolv år, och Oliver har traskat omkring över tjugo-strecket i tre månader nu.
Traskar och traskar förresten, just nu hoppar han på kryckor. Tror foten är bruten. Skateboardskada såklart. Jag ska skjutsa in honom till akuten nu. Fortsätter skriva när jag kommer tillbaka..

…

Så, tillbaka.
Domen; avslitna ligament, tremånaders läkprocess.

Vart var jag?
Jo, sommaren 2017…
Vänta…

 I’ll be back!

…

Så, tillbaka. Du halkade precis och slog ansiktet i golvet. Näsan kan vara bruten.
Vet du vad Juni älskling, jag tror att jag berättar om sommaren 2017 en annan gång.

Puss/ Pappa

Hej älskling. Det är sommar 2017, du är fyra år och lärt dig att simma! Utan armpuffar, badringar, simfötter, eller dylikt fusk. På riktigt, med stora fina simtag. Idag klarade du att simma över hela poolen flera gånger. Du kan även simma under vattnet, med cyklop eller simglasögon. Som en liten fisk.

Samtal i poolen idag:

Du: ”Vi leker så här: du tar bort benet och jag skvätter dig i ögat!”

Jag: ”Det låter inte som någon rolig lek.”

Du: ”Den är inte så rolig för dig, men den är rolig för mig.”

”Pappa, hur får man kompisar?”

”Man kan ju fråga om de vill leka… Men du har väl många kompisar?”

”Ja, men jag kommer inte ihåg hur jag gjorde..”

…

För nästan exakt ett år sedan köpte din mamma en husvagn. Den är från tiden då dinosaurier vandrade på vår jord och jag var tretton år, 1985. Men den var billig och söt. Egentligen var det mitt fel att hon köpte den, ett desperat försök att hindra henne från att köpa en dyr husbil. Argumentet jag lade fram var att eftersom hon inte har campat i modern tid, eller kanske aldrig, så vore det nog en bra ide att prova innan hon slänger ut en mindre förmögenhet. Det godtog hon. Hon köpte en husvagn, sov i den en natt förra sommaren, och i år köpte hon en husbil för en mindre förmögenhet.

Älskar henne så.

Puss/pappa

Jag har byggt en klätterställning till dig (och Milla) på baksidan av huset.
Det hela började med att jag fick punktering.

Det var kanonfint väder i början på april, nästan så att vi trodde att våren var här för att stanna. Det fick vi snart äta upp eftersom det kom att bli snöstormar och svinkallt i flera omgångar efter det. Men nu (peppar, peppar) är nog våren äntligen här på riktigt.
Hur som helst, under vårens första trevande försök så fick jag punktering på min bil och lånade Golv & Byggs skåpbil för att ta mig hem. På vägen såg jag en virkeshandlare, gav efter för en impuls och svängde in. Tänkte att det är bäst att passa på när tillfälle ges. Utan någon direkt plan, förutom kanske ett litet frö i bakhuvudet, slängde jag in ett gäng tryckimpregnerade stolpar och lite trallvirke. Sedan stod jag hemma på gräsmattan en eftermiddag och kliade mig i huvudet, och under de följande dagarna växte den fram.

Jag har perioder där jag inte åstadkommer det allra minsta, och om jag ska analysera  mitt liv så går de oftast hand i hand med den malande känslan av att någonting fattas mig. I andra änden av spektrat hänger de kreativa perioderna ihop med välmående och tillfredställelse.

Du verkar ha ärv den kreativa genen, Juni, och din syster med. Ständigt pyssel här hemma; det målas, snickras, tecknas, kladdas, filmas, smyckas, blandas och experimenteras. Just nu är det hemgjort slime som gäller för Milla. Det blir riktig slime. Vet inte riktigt hur hon gör, men det har med lim, raklödder och linsvätska att göra.

Oliver gillar i och för sig också att göra saker, men kanske mer att utveckla och förbättra än att skapa helt själv.  Han suger fortfarande i sig kunskap om allt mellan himmel och jord,  kämpar ständigt med nya skateboardtrick och bygger om sina brädor.
(En parentes; han fyllde 20 år härom veckan, och har fått anställning på Vildmarkshotellet som nattportier i sommar. Han har jobbat 4- 5 pass redan och verkar trivas. Jag är så glad för hans skull.)

Nu står jag här på gräsmattan igen och kliar mig i huvudet, Juni. Minns knappt att det är jag som byggt lekställningen åt dig, ett par dagar i trans, men tänker att den blev jäkligt fin, och att få punktering inte alltid behöver vara dåligt.

Puss/pappa

Jag ser allt oftare på din syster i smyg. Kan inte låta bli. Hennes ansikte trollbinder mig. Speciellt då hon inte vet att jag tittar, för då uppenbarar sig den kvinna hon håller på att förvandlas till så tydligt att jag fullkomligt lamslås. Jag stirrar in i framtiden. Samtidigt som fenomenet fascinerar och gör mig lycklig blir jag väldigt sorgsen och melankolisk. Ibland upptäcker hon mig och frågar vad det är.
”Ingenting”, säger jag då.

Hon är nästan aldrig hemma längre efter skolan, och är hon det så är det tillsammans med en, två, eller tre kompisar, och då är hon liksom inte riktigt hemma ändå. Inte här hos mig.
Men jag är överlycklig att hon har så många nära vänner och att de hittar på saker tillsammans, både ute och inne. Vanligtvis rör det sig om en mix mellan Vilda, Elicia, Stella, och Emilia. Ibland även Hobbe, Joel och Melvin, men grabbarna brukar de oftast träffa ute, eller så hänger de i våran husvagn.
I natt så sov Stella här.

Milla fyller tolv år i sommar, och det är inte bara hennes utseende som skiftar, även saker i hennes beteende. Kanske subtila för utomstående, men högst verkliga för mig. Som att ha varit världens kramigaste och pussigaste (om det är riktiga ord) unge, till att inte längre vara nitisk med godnattpussen. Det kanske inte låter så farligt, Juni, men varje gång hon nöjer sig med att ropa godnatt bakom den stängda dörren till sitt rum, utan att först komma ut och krama och pussa mig, så hugger det till i mitt hjärta. Det är framtiden som ger mig en inblick på vad som komma skall, på att den är ett svart hungrigt hål som slukar allting jag älskar.

Så, ja, det är någonting; jag håller på att förlora henne.

Världen är upp-o-ner, älskade unge.

Bild 1 nedan: Du sover hos Milla. Tredje natten i rad nu. Gullungar. Bild 2 visar hur du oftast är; busig. Man kan även se din glugg. För länge sedan på dagis så slog du i din framtand, och nu, över ett halvår senare, fick du inflammation i tandköttet och var tvungen att dra ut tanden. Det var riktig jobbigt att få i dig penicillinkuren, mest för dig, men hos tandläkaren (bild 3: väntrummet) var du världens duktigaste unge. 

Bild 4: Ponnyridning, Östgötadagarna på Vikbolandet. Kul dag med gris- struts- och alpackaklappning m.m. Bild 5 och 6 är ifrån Söderköping och medeltidsveckan. 

Bild 9-12 är från Kungshamn och Smögen. Vi hyrde samma hus som vi gjort flera år tidigare, Serpentinvägen. Andra gången för dig. Anders och Katarina kom förbi några dagar. Du och Anders spelade Pettson & Findus i soffan, och du slutade kalla honom Hasse. 

Bild 13-15 är från Skara sommarland, tror jag, kanske någon från Liseberg, för där var vi med en sväng. Du vågade åka allting (som du hade längden till: du är nu en meter lång), barnens fritt fall, flumride, bergodalbanor m.m. 

Sista bilden är från Varamonbadet, med Oliver och Tussi. Det var fint väder en timma, sedan började det regna. 

Puss/pappa