Nu är det bara en månad och en dag kvar tills även detta kapitel är slut, du fyller två år, och det är dags att stänga boken. Dags att öka om jag ska hinna skriva ner allt jag vill säga dig. Tiden rusar förbi mig. 

I går tog vi en sväng förbi ”Nying” -missionskyrkan där Milla tillbringade sina torsdagseftermiddagar förra året- och deras majbrasa.  Milla träffade sina kompisar, Emilia, Hilde, Joel, Elicia, och några till, som tillsammans gick i fackeltåget och hjälpte till att tända elden. Allt medan ett stilla regn föll och motade tillbaka de folkölsdrickande ungdomarna till sina epatraktorer. Vi njöt ett tag av värmen från brasan, men regnet tilltog och vi gav upp ganska snabbt och begav oss hemåt. 

Det är en härlig tid på inmarsch nu. Det har nästan varit sommarvärme senaste veckan, 17-20 grader, och jag har suttit i t-shirt på baksidan medan du har lekt med Milla och hennes kompisar. Det har varit fullt hus hela veckan. Milla, Kevin, Hilde, Emilia, Joel, Melvin, Thilde, Elicia. De går som barn i huset, de kommer i flock och försvinner i flock, cyklar omkring i samhället och dyker in där det passar. De gillar dig och låter dig vara med, även om Milla muttrar lite och helst vill slippa lillsyrran.  Jag testade att värma upp poolen och pumpen slet hårt för att till slut nå vattentemperaturer på nitton-tjugo grader. Sedan gick det inte mer, det är fortfarande för kallt om nätterna. Men det räckte gott och väl för att ungarna skulle bada. När det sedan blev lite svalare i luften stängde jag av värmepumpen, tänkte låta den vila lite tills det blir riktig sommar, men det hindrade inte barnen. Kevin gav upp sist. Tror att det bara var sexton grader sista doppet. 

Klockan är 23 här. Det har varit en tuff dag, Juni, men lugnet har äntligen lagt sig över vårt hem. Du somnade precis, minst tre timmar försent. Oliver har gått ner till sig för länge sedan, och Milla ligger nedbäddad i sitt rum och tittar på youtubebloggar. Regnet smattrar hårt mot uterummets plasttak här bredvid mig. Lite mysigt. Din mamma trotsar väder och vind för en sista dos nikotin innan denna dag tippar över till nästa. Det är kolsvart där ute. En ensam gatlykta längst bort på Finkvägen gör sitt bästa för att motarbeta natten, men det svaga skenet kvävs av regnet och mörkret. Nu somnar jag snart. Ses i morgon. Älskar dig. 

Puss. Pappa

Det måste ha blivit något fel. Jag är helt säker på att han fyllde arton för fyra dagar sedan, men han är fortfarade kvar. 

Skojade bara. Ni får aldrig flytta! Aldrig! Hör du det, Juni? 

Puss/Pappa

Jaha, idag var du hos tandläkaren. Kan det vara din första gång? Kanske andra. Jag vet inte. Som din farmor brukar säga: ”Men David, du är för bedrövlig”. Men jag gissar att det är din första då. Han skulle kolla på din ena framtand som har börjat skifta färg och blivit mörkare, efter att du slog i den i soffkanten. 

Naturligtvis hade din mamma redan ställt en diagnos, skillnaden den här gången var att tandläkaren faktiskt verkade dela hennes farhågor, att tanden kanske var död och skulle behöva dras ut. Som vanligt var du extraordinärt snäll och lätt att ha att göra med. Inget gnäll. Du ville mest åka rutschkana nerför tandläkarstolen. Och under själva undersökningen satt du blixtstilla utan att säga ett pip. Han kände och röntgade och kände igen. Någon gång bet du honom lite tror jag, för hans röst gick upp en oktav, men det var han värd, eftersom han kallade dig ”han” tills din mamma röt: ”Hon!” 

Men bäst av allt, näst efter att du bet honom alltså, var att färgskiftningen till trots så verkade faktiskt tanden vara helt frisk, så den fick sitta kvar. Skönt. Vi firade med lekplats, så att mamma fick leka av sig.  Hon blir så uppspelt om kvällarna annars. 

Puss/pappa 

Du stormtrivs på dagis. Det har inte varit problem att lämna dig en enda gång. Helt otroligt. Vi har haft tur med sådant med er barn, även om både Oliver och Milla hade några kortare tuffa perioder när de inte ville släppa iväg mamma och pappa. Men du, ingenting, ännu. Det var någon gång när du blev lite tjurig för att du inte fick ta med dig vällingflaskan in, men det gick över på en sekund. 

Puss/pappa

Den här tidens storebror lirar bas i ett punkband, ‘Pensionärsbingo’, tillsammans med sin gamla dagis- och skolkamrat Sakarias och ett par till. Jag gillar det starkt, älskar punk. Du gillar inte punk, utan mest musik med gung och mycket bas, då svänger du på hela kroppen och vickar på blöjrumpan.

Puss/Pappa

Japp, så var det vår igen. Fantastiskt. T-shirtvärme, blå himmel, öppna dörrar, sol och musik. Och det är lördag med, så vi är lediga. I allafall du, jag, Milla och Oliver. Mamma jobbar i helgen. Jag kopplade ihop och startade poolen idag, termometern visade 6 grader. Kan nog bli ett kvällsdopp. 

Puss/pappa

…om du undrar vad det är för mörker och underliggande trauma du och terapeuten försöker rota fram. 

Puss/Pappa. 

Din mamma tyckte att det var för länge sedan jag skrev till dig. Själv har hon väl vad jag vet aldrig skrivit. Jaja. Hon finns här i bakgrunden i allafall. Så att du vet. 

/puss, Pappa

Idag kom det kiss i pottan för första gången! Vi har övat i någon månad, utan resultat, men plötsligt händer det. Det kan du berätta för alla dina kompisar där framme i framtiden. Jag stod upp och applåderade i allafall.
Språk. Du pratar massor nu, det kommer nya ord varje dag. Nyss hörde jag ”igelkott” för första gången. Alla fåglar är ”anka”. Och du har börjat säga ditt eget namn ”Nuni”. Du kan i stort sett göra dig förstådd vad det än gäller, även om det ibland känts som att man fått lära sig ett helt nytt språk. Nya människor skulle nog få problem att förstå, iallafall vissa ord. Milla är ”Mia” och Oliver är ”Ojja”.  Öppna är ”Moppe”. Mycket tvåordsmeningar, men även treordsmeningar ibland. Typ: ”Pappa åka bil”. 

På tal om bil så fyller Oliver 18 snart, (herregud!! Vad händer? Min lilla fis) och han övningskör varje dag nu. Det går kanon.

Annars då... Jo, din ena framtand börjar bli mörk, antagligen har du slagit i den, och du har fått en tandläkartid.  Nej nu måste jag lägga på, för du tog på dig kläderna, sa hejdå och gick ut på baksidan av huset. Jag kan se din mössa när du går förbi här utanför fönstret. Vi har fixat till uterummet, med matplats och fotbollsspel, det är som ett andra vardagsrum. Jätteskönt. Och i förrgår byggde jag en sandlåda åt dig, vi hämtade vi sand hos Farfar Göran, så det är väl den som lockar nu kan jag tänka. Eller rutschkanan. Sen älskar du studsmattan *fjong. 

Stay tuned!

Puss/

Pappa